Follow Lennart

Strömmingsfiske har i alla år, sedan 40-talet, varit en viktig ingrediens i livet på Erikskär, vår sommarstuga uppe vid Bjurön i Västerbotten. Kantor Palle Öhmark, min svärfar, etablerade tidigt detta som ett av de viktigare inslagen i tillvaron. Sedan storfångsten en midsommar i början av 70-talet har det blivit lite av en legend. Var det ett halv ton dom fick? Eller 800 kg? Eller rent av ett ton? Eller var det två?!? Med åren har av någon anledning den uppskattade fångsten blivit allt större. Normal inflation eller?

Under sina år på skäret var Palles flitigaste vapendragare med lagn och sköt Sven och Gösta. Bröderna Broman var betydligt yngre förmågor, men som medlemmar i Lövångers kyrkokör, ledd av Palle, blev de tidigt hans bundsförvanter.

Jag fick tyvärr aldrig förmånen att träffa min svärfar. Han gick ur tiden ett antal år före jag träffade Maria. Men som en länk under 35 år har jag haft Sven och Gösta. Under många år var sikfisket på hösten en höjdpunkt och varje gång fick man ta del av ett antal anekdoter från kantorns tid. Ovärderligt. Även när anekdoterna drogs för femtioelfte gången var de lika härliga att höra.

Åren går och även de som i slutet av 40-talet/början av 50-talet var unga grabbar blir till åren. Nu är åren väldigt många, 85 respektive 82. Men dom är inte gamla, bara många år!

Man inser att den tid vi har här på jorden inte är oändlig. Så midsommar 2016 bestämde jag att jag måste få till ett strömmingsfiske till med bröderna Broman.

Bröderna kommer och hämtar upp

Skötarna tas ner i båten

Mot grundet!

Sköten löper ut fint i det spegelblanka vattnet

“Jo, nog ser det bra ut alltid”. Roddare Gösta inspekterar.

Det är inte varje sommar man får uppleva en sådan här kväll. Att dessutom uppleva den i goda vänners lag gör den magisk.

Sköten lagd. Sven inspekterar nöjt.

När vi lägger så lägger vi normalt “krona”. Det innebär en sköt som stänge, fångar upp strömmingen, och en sköt som krona runt änden från grunden. Tanken är att oavsett riktning så skall en hel del strömming fastna ute i kronan. Om man är mer säker på hur strömmingen går, fiskar oftare än vart femte år, kan man lägga krok. Stänge som avslutas i en krok.

Sven drar med illa dold förtjusning på 20-hästarn hemåt

Kanske det viktigaste av allt. Samvaron och samtalen efteråt. Med en och annan anekdot förstås . . .

Hur fisket gick? Nja, vi är ju alla tre av den uppfattningen att man inte skall brandskatta naturen allt för hårt på dess tillgångar, om det inte gäller blåbär eller lingon förstås. Så vi nöjde oss med en halv hink. Men det räckte gott till en underbar midsommarhallstring på Erikskär.

Men en oförglömlig fisketur blev det i alla fall, det allra viktigaste och finaste minnet!